OBS!! Bloggen flyttad! GÄ till http://sid25.wordpress.com istÀllet.
Detta Àr bara en tillfÀllig dublett av inlÀgget!

Ragnar Roos skriver pĂ„ sidan 4 i DN idag 2008-03-07 (ej i nĂ€tupplagan) om fördelen med att vara rik. Han avslutar med konstaterandet att “det Ă€r svĂ„rt att bli rik pĂ„ eget arbete”.

Jag skulle vilja sÀga att det inte bara Àr svÄrt, det Àr omöjligt. Rik kan man bara bli pÄ andras arbete. Men, sÀger du kanske dÄ, se pÄ sÄdana som utvecklar en bra idé och sedan sÀljer den till ett storföretag, en sÄdan person har ju gjort det mesta jobbet sjÀlv. Nej, sÀger jag. Pengarna han/hon fÄr kommer frÄn storföretaget och dess Àgare. DÀr Àr dom ihopsamlade som i en pyramid. FrÄn basen och upp kommer dom frÄn flera generationers arbete, dels sjÀlva kapitalet, men ocksÄ all den samlade kunskap som byggts upp genom Ären.

Att vi i ett land som Sverige i allmÀnhet Àr rÀtt rika beror mycket pÄ vÄrt högteknologiska samhÀlle. Det Àr ocksÄ resultatet av samlade kunskaper och erfarenheter, av samarbete och flera generationers arbete. Det Àr en gemensam resurs som borde delas mer rÀttvist Àn vad som sker idag. En annan viktig del i rikedom Àr naturresurserna. DÀr utnyttjar vi inte bara vad tidigare generationer hÀmtat ut, utan vi stjÀl frÄn kommande generationer ocksÄ.

Bland dom som Àr riktigt rika finns gott om sÄdana som vÀltrar sig i lyx, men ocksÄ det motsatta, gnidna individer som hade en svÄr pottrÀning. BÄda sorterna har tydliga problem med sina pengar och hade antagligen mÄtt bÀttre utan dom. En empatisk miljardÀr placerar sina pengar sÄ att de som bÀst behöver dom kan fÄ nytta av dom, t ex i bra och utvecklande projekt. En sÄdan rikeman kan sova gott pÄ natten.

Bloggen flyttad!

Idag har jag flyttat sidantvÄochenhalv till http://sid25.wordpress.com , eller snarare kopierat den, den gamla finns kvar och jag kommer nog att dubbelposta en tid. RÀtt enkelt gjort, man exporterar bloggen till egna datorn, sedan importerar man den till wordpress.com. Det lyckades inte första gÄngen, men skam den som ger sig. PÄ andra försöket (importen) kom allt med.

Anledningen till flytten Àr dels att bloggen blir mer lÀttskött pÄ wordpress.com , dels att nu blir bloggen kvar utan att jag eller nÄgon annan upprÀtthÄller visulogik.org .

OBS! Du lÀser den gamla bloggen nu! Se till att Àndra ev bokmÀrke och/eller RSS till http://sid25.wordpress.com !

SkÄnsk kollektivtrafik fördubblad

I DN tisdag 2008-03-04 skriver man om den skÄnska kollktivtrafiken att den ökat till det dubbla. Men det var tydligen frÄn en rÀtt lÄg startnivÄ. Bra att det Àr pÄ vÀg att bli bÀttre! Men innan det blir bra sÄ bra att flertalet bilister stÀller bilen fattas mycket. Den stora bilden i artikeln visar en buss dÀr folk stÄr och trÀngs. Bilister förvÀntar sig en sittplats nÀr dom Äker, inget annat. Och dom Àr nog inte nöjda med en buss som bara gÄr en gÄng i halvtimman.
Vid högertrafikomlĂ€ggningen försvann Helsingborgs spĂ„rvagnar frĂ„n gatorna, tur var det, jag gjorde mina första bilövningar dĂ€r. Det var bökigt att hĂ„lla koll pĂ„ de lĂ„ngsamma spĂ„rvagnarna mitt i gatan. Nu vill man ha tillbaka dom… Att man har sĂ„ dĂ„ligt minne.

NĂ€r fan blir gammal blir han religiös…

…sĂ€gs det. Men det vete faan!
Jag tittade pÄ Fredrik Lindstöms program hÀromdan. Det handlade om mÀnniskan och hennes behov av religion. DÀr fanns nÄgot av ett resonemang i stil med det hÀr inlÀggets rubrik: Att vara ateist eller (agnostiker) kan funka under större delen av livet, men nÀr döden stÄr för dörren Àr det behov av att börja tro.
Eftersom jag Ă€r ateist (och alltid har varit) och dessutom numera ser döden i vitögat (obotlig cancer, nĂ„got eller ett par Ă„r kvar), sĂ„ vet jag att det inte Ă€r sĂ„ - Ă„tminstone för min del. Jag har inget behov av nĂ„gon förhoppning av liv efter detta, eller om att skapa lögner om att jag kanske Ă€ndĂ„ klarar mig i flera Ă„r. Jag har inga som helst problem att inse att döden alltid Ă€r livets slut, och inget annat. NĂ€r det Ă€r slut. Ă€r det just bara slut, mina kroppsfunktioner inklusive hjĂ€rnans (”sjĂ€lens” sĂ€te) upphör. Det Ă€r allt. För min del Ă€r saken klar liksom, det Ă€r mina efterlevande som berörs. Och jag tycker mig kunna pĂ„stĂ„ att jag vet vad jag talar om nĂ€r det gĂ€ller detta. NĂ„gon gudstro eller liknande har jag varken behov av eller plats för.

VÀrldens bÀsta kollektivtrafik

SödertÀlje skall ha vÀrldens bÀsta kollektivtrafik 2011, ser jag i en liten notis i DN idag. LÀser man vidare ser man att det handlar om etanoldrivna hybrid-bussar. Man har ju bussfabrik i SödertÀlje, sÄ det Àr den sortens fordon man tÀnker pÄ, och kanske inte sÄ mycket pÄ resenÀrernas eventuella preferenser.
Eftersom jag Àr kollektivtrafikant kommer hÀr nÄgra önskemÄl pÄ bra kollektivtrafik med bussar:
1 .VÀntetiden pÄ nÀsta buss skall vara högst 3 minuter.
2. Bussen skall köra mig till min destination direkt, nÀrmaste vÀgen, högst ett par uppehÄll vid mellanliggande hÄllplatser.
3. Bussarna skall gÄ hela dygnet.
4. Ingen etanol, eldrivet skall det vara (trÄdbussar t ex).
5. Annan trafik fÄr inte hindra bussarna.
Det gÄr inte att fÄ busstrafik att fungera sÄ? .. DÄ fÄr man vÀl hitta pÄ nÄgot annat Àn bussar för att fÄ vÀrlden bÀsta kollektivtrafik 2021 och 2031 ocksÄ.

Rysk energi

I Ryssland siktar man pĂ„ att gardera sig för nĂ€r de fossila brĂ€nslena tar slut: President efter Gas-Putin blir troligast Med-ved-ev(entuellt) …
Oavsett olja och gas eller ved, sÄ Àr det urbota dumt att sÀtta sig i knÀt pÄ Putin och hans galjonsfigurer, liksom det har varit och Àr dumt att sÀtta sig i knÀt pÄ diverse arabstater. Hade man inte gjort det hade utvecklingen pÄ enegiomrÄdet tagit nÄgon annan vÀndning, eftersom oljan hade varit dyrare och mer svÄrfÄtagen pÄ. Men man hade klarat det. SvÄrigheter brukar överkommas och tvinga fram nya lösningar. Se t ex hur duktiga ASEA blev pÄ el-överföring eftersom vi i Sverige har sÄ lÄngt mellan produktion och konsumtion av elkraften.

KrÀnkning

Uppfattningen att det hos var och en finns nĂ„got som Ă€r skyddsvĂ€rt Ă€r ett civilisatoriskt framstegskriver Johannes Åman i DN idag , SĂ„ Ă€r det om man jĂ€mför med tidigare civilisationer, men inte om man jĂ€mför med de samhĂ€llen som inte Ă€r “civiliserade”. Ett rĂ€tt genomgĂ„ende drag i den antropologiska litteratur jag lĂ€st om jĂ€gar/samlarkulturer Ă€r att man behandlar varandra med mycket större respekt Ă€n i de moderna kulturerna. Att sĂ€ga till nĂ„gon vad han/hon skall göra Ă€r nĂ„got som bara inte förekommer, och man har ofta komplicerade rutiner för att undvika att trampa varandra pĂ„ tĂ„rna.
Ett exempel: En antropolog sitter pĂ„ en trappa och diskuterar med en gammal indian. En liten flicka gĂ„r uppför trappan och jobbar lĂ€nge med att fĂ„ upp den tunga dörren. NĂ€r hon lyckats frĂ„gar antropologen den gamla indianen om dom inte borde ha hjĂ€lpt flickan. “Nej” svarar indianen, “det hade varit att inte respektera henne”.
I vÄra moderna samhÀllen rÄder en komplicerad makthierarki. Genom den blir vi krÀnkta pÄ olika sÀtt mest hela tiden. Det har vi vant oss vid sÄ att vi knappt tÀnker pÄ det, men det finns dÀr. En person med tillrÀcklig integritet vet att kÀnslor av att vara krÀnkt Àr nÄgot man kan och mÄste ta hand om sjÀlv. Men för andra blir det lÀtt sÄ, som Àr vanligt med andra dÄliga kÀnslor, att man skyller dom pÄ andra personer.
Jag har sjÀlv vÀldigt lÀtt att kÀnna mig lite krÀnkt. Det rÀcker med att nÄgon gÄr i vÀgen för mig. Men jag vet att det Àr kÀnslor jag mÄste ta hand om sjÀlv, det funkar för det mesta. Jag kan mycket vÀl tÀnka mig att den hÀr kÀnsligheten har med mobbning i skolan att göra. Mobbning Àr ju systematisk krÀnkning.

Vad jag menar med “djur-rĂ€tt”

Jag har en kategori pĂ„ bloggen som heter “djur-rĂ€tt”. Med det ordet menar jag bara delvis vad djurrĂ€ttsfolk menar. Det jag framför allt menar att “djur-rĂ€tt” Ă€r vad som Ă€r rĂ€tt för djur, och sĂ€rskilt arten Homo Sapiens, sett just ur djur-perspektivet. Det gĂ€ller t ex vad som Ă€r rĂ€tt för oss att Ă€ta men ocksĂ„ vilka rĂ€ttigheter vi har i egenskap av en av mĂ„nga arter som evolutionen selekterat fram.
Om vi tar en mygghona som exempel, Àr det hennes rÀttighet att sticka och suga blod, det Àr sÄ hon Àr skapt. Men vi har rÀtt att försvara oss, Àven att slÄ ihjÀl myggan, det Àr sÄ vi Àr skapta. Det hÀr Àr lÀtt att förstÄ.
Om vi sedan tittar pĂ„ en gris, blir det lite mer komplicerat. Ett vanligt tamsvin Ă€r samma art som vildsvinet, sĂ„ evolutionĂ€rt sett skall dom ses pĂ„ samma sĂ€tt. Men förutsĂ€ttningen för den enskilda individen Ă€r olika, vildsvinet har tillkommit pĂ„ “naturlig” vĂ€g, utan mĂ€nniskans inblandning, och har dĂ€rmed rĂ„ttigheter pĂ„ liknande sĂ€tt som myggan. Dom har rĂ€tt att böka i jorden, Ă€ven trĂ€dgĂ„rdar, men vi har rĂ€tt att försvara oss, och döda vildsvinet om det behövs, antingen för att hindra det frĂ„n att fförstöra trĂ€dgĂ„rden, eller för att stilla vĂ„r hunger.
Tamsvinet dĂ€remot Ă€r fött dĂ€rför att vi mĂ€nniskor lĂ€t det födas. Och det lever helt pĂ„ vĂ„ra villkor. DĂ€rför Ă€r vi ansvariga för dess vĂ€lmĂ„ende sĂ„ lĂ€nge det lever. Det Ă€r inte sjĂ€lvklart att vi har rĂ€tt att bestĂ€mma över andra varelsers liv pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet. Men genom att vi börjat odla och föda upp djur, har vi (mĂ€nskligheten) försatt oss i en situation som vi inte utan vidare kan ta oss ur. Det Ă€r inte bara en del djurarter vars vara eller inte vara vi bestĂ€mmer över, nĂ€r vi odlar gynnar vi vissa arter och utrotar andra. FrĂ„gan Ă€r om vi har rĂ€tt att göra sĂ„. I vilket fall kan vi inte hĂ€nvisa till rĂ€ttigheter motsvarande myggans eller vildsvinets, alltsĂ„ att “vi Ă€r skapta för detta”.
Vad vi kanske kan sÀga Àr att vi har rÀtt att förse oss med den föda som Àr naturlig för oss, Àven om vi inte bara hÀmtar frÄn naturens överflöd, utan istÀllet odlar och föder upp. Sett pÄ det viset har vi nog större rÀtt att föda upp och slakta grisar Àn att att odla ris och vete, eftersom grÀsfröer inte hör till vÄr naturliga föda. Men, som jag skrev nyss, vi har ett ansvar för grisen, sÄ lÀnge den lever, Vi mÄste se till att den har det bra, eftesom det Àr vi som bestÀmt att den skall födas och leva en tid.

VĂ€lling

NĂ€r jag var 10 Ă„r drabbades jag av blindtarmsinflammation och opererades omedelbums en söndag förmiddag. Jag minns Ă€nnu hur narkossköterskan lyfte pĂ„ duken hon droppade eter pĂ„ (det var etersövning pĂ„ den tiden) och irriterat konstaterade att “han sover inte Ă€n”. NĂ€ra 50 Ă„r senare hörde jag att det Ă€r kĂ€nt bland narkosfolk att rödhĂ„riga personer Ă€r svĂ„ra att söva.
Efter operationen hamnade jag pĂ„ en stor sal med kanske 8-10 mĂ€n, jag var enda barnet. Översköterskan var en strĂ€ng tant och sĂ„smĂ„ningom var det dags för mig att fĂ„ nĂ„got i magen. Det var vĂ€lling jag tvingades Ă€ta (jag vill minnas att jag hade en mugg med sugrör). JĂ€tteĂ€ckligt! Jag har aldrig tyckt om vĂ€lling.
Efter operationen blev jag medveten om att jag pruttade. PÄ den tiden trodde jag att jag aldrig hade pruttat före operationen, utan den var orsaken till pruttandet. Men sÀkert var det bara sÄ att jag började lÀgga mÀrke till det eftersom jag blev mer medveten om mage och tarmar p g a sjukdomen.
Men vÀlling alltsÄ. Denna vansinniga blandning av komjölk och vetemjöl! För mÀnniskokroppen frÀmmande proteiner! Och det ger man smÄ oskyldiga barn som inte kan försvara sig. Inte konstigt om dom blir sjuka.
Det finns saker som inte borde fÄ tryckas pÄ barn innan dom blir sÄ vuxna att dom sjÀlvstÀndigt kan ta stÀllning till saken ifrÄga. Dit hör bland annat vÀlling och religion.

Spanska tomater

Den hĂ€r bilden Ă€r frĂ„n Google Earth, 38°20′27.14″N 0°34′57.18″W . De stora vita randiga sakerna Ă€r plasttak över tomatodlingar (har jag förstĂ„tt av ett TV-program jag sĂ„g hĂ€romdan). DĂ€runder regleras temp och fukt exakt för maximal utdelning. LĂ„t mig gissa att den svarta fyrkanten Ă€r en vattenreservoar. De prickiga omrĂ„dena Ă€r sĂ€kert trĂ€d i prydliga rader, kanske apelsinodling.
Det Àr frÄn sÄna hÀr stÀllen godiset i grönsaks- och fruktdiskarna pÄ ICA och Konsum kommer. Det Àr den spanska solen som Àr drivkraften i det hela. DÀr har dom nÄgot vi saknar. Men samtidigt med det lagrade solskenet fÄr vi deras knappa vatten ocksÄ. Vatten har vi rÀtt gott om, jÀmförelsevis.
Klicka pÄ bilden för att se i större format!
Spanien1

Skarpsill

För en tid sedan sĂ„g jag ett program i kunskapskanalen, dĂ€r en marinbiolog blev tillfrĂ„gad vilka fiskar vi obekymrat kan Ă€ta, ut risk för bestĂ„ndet. Svaret blev “skarpsill”, inget mer. SĂ„ bra att veta tĂ€nkte jag, den Ă€r ju rik pĂ„ fetterna vi behöver ocksĂ„. Men var kan jag köpa skarpsill? Jo i Konsum t ex, men dĂ„ fĂ„r jag en plĂ„tburk pĂ„ köpet. Dessutom Ă€r det en rĂ€tt dyr variant av det som kallas sardiner, men snyggt och tĂ€tt packade, som man förvĂ€ntar sig. King Oscar Brisling Sardiner stĂ„r det pĂ„ framsidan, pĂ„ baksidan stĂ„r att det Ă€r brisling beredd av skarpsill (sprattus sprattus)
Men hur skulle det var om man kunde köpa dom djupfrysta? Eller fÀrska hos fiskhandlaren? Dom Àr förstÄs smÄ, dom stackarna, sÄ det blir mÄnga. Man stÄr nog inte och rensar för hand, sÄ man fÄr svÀlja dom hela, men kanske utan huvud. Som King Oscars. Vi behöver nog hjÀlp frÄn DNs, ICAs eller Konsums provkök för att hitta pÄ lÀmpliga tillagningssÀtt.
I den film som var den första som kallades dokumentĂ€rfilm, “Moana, Solens Son”, sitter i en scen Moanas syster i en kanot vid stranden, Moana tar med en hĂ„v upp smĂ„fisk (ca 5 cm) som systern njutningsfullt stoppar i munnen (sprattlande) och Ă€ter upp. Snacka om fĂ€rsk fisk! Moana i kanoten

Multinationellt

I mötet i Davos har det visat sig att USA inte Àr sÄ glada för att Kuwait har köpt stora delar av stora USA-banker (som nu behöver Àn mer pengar). Det kan man förstÄ. Liknande saker gÀller ocksÄ mÄnga andra oljelÀnder och mÄnga andra företag i vÀstvÀrlden. Inte sÄ bra, det kan bli oönskade pÄtryckningar.
Men det hĂ€r resonemanget Ă€r Ă€nnu ett exempel pĂ„ vad jag skrev om i mitt förra inlĂ€gg. För det hĂ€r Ă€r ju precis vad investerare i vĂ€stvĂ€rlden (och sĂ€kert Ă€ven oljelĂ€nderna) gör i fattigare lĂ€nder, man köper stora poster i vĂ€xande industrier, för det Ă€r lönsamt. I mĂ„nga fall har vi genom VĂ€rldsbanken (tidigare, nu Ă€r det bĂ€ttre) eller med vĂ„ld tvingat pĂ„ fattiga lĂ€nder en ekonomsk politik som gĂ„tt ut över den fattiga massan, berett marken för detta. Varför skall svenska pensionssparare tjĂ€na pengar pĂ„ tillvĂ€xt i kinesiska företag? Är det inte pengar som borde tillhöra kineserna?

Bra lÀsning om klimathotet och av Strindberg

PÄ DN Kulturdebatt idag skriver Alf Hornborg om hur vi gör en lögn till sanning för att slippa slÀppa ifrÄn oss vÄrt vÀlstÄnd och istÀllet fortsÀtta mer eller mindre som om ingenting hÀnt. I egenskap av kulturantropolog har han en annan utgÄngspungt Àn de flesta andra debattörer i Àmnet. Och det han skriver stÀmmer vÀl med tankar om framtiden som jag delvis haft i flera decennier om vÄr framtid. Han skriver:
Överallt möter vi samma argument: Sluta för Guds skull inte att köpa kinesernas varor! Det Ă€r ju deras chans att utvecklas och betala för en renare miljö!
Inför detta argument stÄr mÄnga av oss tysta. Att leva i överflöd Àr alltsÄ att visa solidaritet med vÀrldens fattiga?

Och fortsÀtter:
Den franske antropologen Maurice Godelier har pÄpekat att samhÀllen i alla tider har varit benÀgna att framstÀlla ojÀmnt utbyte och exploatering som om det vore ett rÀttvist byte av tjÀnster. Slavarna skulle vara tacksamma mot sina Àgare, medeltidens livegna mot sina feodalherrar, inkahÀrskarens undersÄtar mot sin gudomliga kejsare

Fossil energi har upplevts som “billig” endast inom vĂ€rldssamhĂ€llets kĂ€rnlĂ€nder. I Peru eller Mozambique har oljan aldrig varit “billig” - folkflertalet har helt enkelt inte haft rĂ„d med den.
VÄra förestÀllningar om framsteg och utveckling framstÀller de globala ojÀmlikheterna i nuets vÀrld som om de vore olika stadier i tiden. DÀrför ler vi Ät tanken att svenskar Ànnu en gÄng skulle kunna bli hÀnvisade till vedbrÀnsle och dragdjur, trots att det Àr den verklighet som folkflertalet i vÀrldssamhÀllet i dag befinner sig i.

Den bistra sanningen Ă€r nog, tror jag, att den kapplöpning dĂ€r vĂ„r hĂ€st heter “Expansion” kommer att leda rent Ă„t helvete, för lĂ„ngt innan vi hunnit fram har havren tagit slut. DĂ„ blir det dags att byta till gamla Brunte och byta sulkyn mot plogen.
Civilisationer har fallit förr. Att den vi har nu Àr mycket större och mer omfattande Àn tidigare betyder bara att det Àr sÄ mycket mer som rasar och att sÄ fÄ kommer ihÄg hur man gjorde före den.

—————–

Jag hÄller pÄ att lÀsa Strindbergs MÀster Olof. Hittade den pÄ Projekt Runeberg omvandlade till e-bok och la in i min mobiltelefon. Jag lÀser den nÀr jag inte Àr hemma och har en stund över, i bussen t ex.
Den Àr sÄ otroligt bra. Jag uppfattar den som att den mest av allt handlar om sÄdant som Àr pÄ tok i samhÀllet, mycket gÀller Àven idag. Strindberg skriver oss inte pÄ nÀsan, han fÄr oss att tÀnka sjÀlva.
För femtio Är sedan sÄg jag pjÀsen pÄ Uppsala Stadsteater, med Ernst-Hugo JÀregÄrd i huvudrollen.

Nya ordlistan: Pinkkod

Pinkkod Ă€r den regel som gĂ€ller för hur pinkning görs pĂ„ det aktuella stĂ€llet (jfr “klĂ€dkod”). PĂ„ offentliga herrtoaletter Ă€r det nĂ€stan alltid stĂ„ende, pĂ„ flygplan och bussar sittande.För kvinnor gĂ€ller för det mesta sittande. I hemmiljö Ă€r det vanligtvis valfritt, d v s pinkkod tillĂ€mpas inte, men undantag finns.
Utöver Sittande och StÄende finns Àven Förbjudet och OlÀmpligt.
Somliga personer bryr sig inte om pinkkoder (”fripinkare”), utan pinkar fritt hur och var dom vill, gĂ€rna lite vid sidan om.

Hur höras?

Mitt inlĂ€gg den 20-e om Förbifart Stockholm skickade jag ocksĂ„ till “Skriv i DN” (insĂ€ndarredaktione). Idag svarar dom att dom inte har plats för den. Det var vĂ€ntat eftersom den som insĂ€ndare var rĂ€tt lĂ„ng. Men man kan ocksĂ„ misstĂ€nka att dom tror att det Ă€r nĂ„gon utflippad halvgalning som skivit den. Och antagligen hade den Ă€ndĂ„ inte Ă„stadkommit annat Ă€n nĂ„gra huvudskakningar Ă€ndĂ„, sĂ„ det kan vĂ€l kvitta lika.
Men hur skall man kunna göra sin stÀmma hörd egentligen? Att skriva i en blogg sÄhÀr innebÀr att nÄgra fÄ personer lÀser det. Man behöver en kanal som nÄr mÄnga. En tidning med enbart insÀndare? Eller en lite omvÀnd blogg, dÀr alla kan skriva, men med lÀstvÄng för utvalda politiker? Det skulle nog inte funka dessvÀrre.

CD- och andra priser

I DN Kultur idag stĂ„r i artikeln om förestĂ„ende skivrea att 2002 23 millioner CD till ett sammanlagt pris pĂ„ 1,5 miljarder. Det blir 65 kr/CD! Fan tro’et! NĂ„gon av siffrorna Ă€r fel. Men bortsett för det Ă€r det bra affĂ€r Ă€ndĂ„. SjĂ€lva skivan kostar högst en tia, inklusive transport, lagerhĂ„llning mm. Vad kostnaden Ă€r för butiken vet jag inte. Men pengar blir det till inblanade.
Annat som man kan undra över i prisvĂ€g Ă€r vatten pĂ„ flaska. 1œ liter vatten Ă€r dyrare Ă€n samma mĂ€ngd vatten dĂ€r man tillsatt socker och lite fĂ€rg och smak (lĂ€sk). Och den Ă€r billigare Ă€n en flaska med bara halvliter av samma sorts vatten. Det dĂ€r Ă€r ocksĂ„ lukrativt. Och sportskor tillverkade i Kina av underbetalade halvslavar. Tillverkningen Ă€r rĂ€tt manuell faktiskt, men ett par skor Ă€r sĂ€kert inte uppe i över hundralappen nĂ€r dom lĂ€mnar fabriken.
Det pÄminner om penngrossisten som blev tillfÄgad hur mÄnga procent han lade pÄ pÄ inköpspriset. Fem procent, blev svaret. - Men dÄ kan du inte tjÀna vÀrst mycket med sÄ litet pÄslag! - Jo, jag köper för en krona styck och sÀljer för 5 kronor, och dom fem procenten tÀnar jag bra pÄ.
SjÀlv tÀnker jag fundera ut ett sÀtt att sÀlja luftslott. Undras hur mÄnga som Àr i den branchen. RÀtt mÄng, om man tÀnker efter, tror jag.

Datorbekymmer och -glÀdjeÀmnen

Jag skrev hÀr tidigare om hur Vista inte hÄller koll pÄ drivrutinslistan. IgÄr skulle jag anvÀnda min lilla usb-hÄrddisk pÄ den Vsta-försedda datorn. Hade inte gjort det pÄ ett tag. Funkade inte. Provade den andra usb-disken, funkade inte heller trots flera försök.
Idag försökte jag följa det dĂ€r mĂ€rkliga receptet jag skrev om i först nĂ€mnda inlĂ€gg. Lyckade inte Ă€ndĂ„. Jag börade misstĂ€nka att drivrutinslistan blivit Ă€ndrad i samband med nĂ„gon automatisk uppdatering, sĂ„ jag Ă„terstĂ€llde systemet en bit bakĂ„t. HjĂ€lpte inte. ÅterstĂ€llde till Ă€ldsta Ă„terstĂ€llningspunkten, dĂ„ funkade det! Trots att ett par uppdateringar gjordes direkt. SĂ„ jag gjorde alla tillgĂ€ngliga upptateringarna. Men den andra usb-hĂ„rddisken (LaCie) funkar fortfarande inte.
GlÀdjeÀmnet Àr att man har dragit igÄng mitt visulogik.com igen efter hackningen i höstas. Backupen Àr en komprimerad fil som jag hÀmtat ner och nu hÄller jag pÄ att ÄterstÀlla det som Àr av vÀrde. En blogg som jag anvÀnder för privat bruk funkade direkt!
SÄ morgonn var dyster, men nu Àr det kul igen!

Flyga

Flygande mÄs

Jag satt nyss vid mitt köksbord och tittade pĂ„ fĂ„glarna som gjorde korta mellanlandningar i trĂ€den strax utanför. Kom att undra över hur det kĂ€nns för dom att flyga. Är det jobbigt? Det Ă€r ju mĂ„nga vingslag som skall göras och vill man ta en paus kan man inte bara stanna upp ett tag. Är det som att gĂ„ för oss, eller som att springa? KĂ€nns det skönt pĂ„ nĂ„got vis tillockmed?
Och vad Àr det som styr om man ska flyga och vart? Hackspetten hÀr ute landar i nÀrmsta trÀdet, lyssnar lite men flyger stax vidare, utanför mitt synfÀlt. Men strax Àr den tillbaka pÄ en annan gren och börjar hacka efter nÄgra sekunder. Varför kostade den pÄ sig en extra flygtur istÀllet för att först genomsöka hela trÀdet?
NÀr jag var barn lÄg jag ofta i en viss dikesslÀnt, inte lÄngt frÄn en gödselstack, och tittade pÄ svalorna som jagade insekter. Jag önskade att jag var en svala sÄ att jag kunde flyga som dom. Men numera tycker jag nog att mÄsarnas flykt Àr intressantare.
Men den fÄgel som jag helst tittar pÄ, bÄde för att den Àr vacker och för dess fantastiska dykförmÄga, Àr havssulan.

Vilket djur har det bÀsta livet?

Det ser ut som havsuttern har ett verkligt behagligt liv. AllmÀnt sÄ verkar mÄrddjuren vara lekfulla och nyfikna.
Men kanske fÄglarna njuter av att svinga sig genom luften. NÀr jag var barn lÄg jag ofta i en viss dikesslÀnt och tittade pÄ svalorna och tÀnkte att jag ville vara en av dom.

SÄ löser man frÄgan om Förbifart Stockholm

PĂ„ DN debatt 19 januari skriver tre professorer, som förefaller vara kunniga i Ă€mnet att döma av vad dom har för tjĂ€nster, att ”Förbifart Stockholm” inte bör byggas. Jag tycker det dom skriver Ă€r vettigt och det Ă€r bra att det inkommer fler synpunkter i en frĂ„ga som politikerna verkar ha tĂ€nkt ta hand om sjĂ€lva. Men kanske det skulle vara bra om Ă€ven dom som skall betala kalaset, skattebetalarna, fick ett ord med i laget.
Bland politikerna Ă€r det problem med att komma överens om finansieringen av Förbifart Stockholm, men jag har ett förslag till lösning, som dessutom Ă€r mer demokratisk Ă€n nĂ€r nĂ„gra fĂ„ bestĂ€mmer Ă„t oss. Dessutom Ă€r det en ”marknadsmĂ€ssigt” lösning:
De som Àr för Förbifart Stockholm betalar den. Det kan vara personer eller företag. Dom fÄr ange hur mÄnga bilar dom vill köra dÀr och hur mycket dom maximalt Àr beredda att betala för varje bil. Man fÄr förstÄs delta med önskat antal poster Àven om man inte har nÄgon bil, om man tycker att förbifarten Àr angelÀgen. Om förbifarten kostar 30 miljarder, och det Àr 1 miljon bilar/poster som anges blir det 30000 kronor för varje bil. Det Àr ungefÀr vad en SL-resenÀr betalar för drygt 30 Ärs Äkande, sÄ det Àr ingen orimlig siffra.
NÀr tiden för anmÀlningar gÄtt ut, ser man hur intresset Àr. Alla skall betala lika (per bil) sÄ det Àr den som Àr beredd att betala minst som avgör priset för varje post. Man fÄr nog göra ny förfrÄgan till de som har angett en lÄg summa, eventuellt sÄlla bort dom. Har man ÀndÄ inte fÄtt ihop tillrÀckligt betyder det att det inte finns tillrÀckligt med intresse för förbifarten, och dÄ skall den inte byggas. RÀcker pengarna bildas ett AB dÀr man fÄr aktier för varje anmÀld post.
NÀr sedan förbifarten tas i bruk, fÄr de anmÀlda bilarna köras gratis, övriga fÄr betala ungefÀr lika mycket som det kostar att Äka med SL. Man kan köpa motsvarande mÄnadskort eller engÄngsbiljett, i det senare fallet med lÀmplig zonindelning. Dessa pengar gÄr till underhÄll och ev aktieutdelning.
Naturligtvis Àr det mÄnga detaljer i det hÀr som behöver finslipas.

Sen finns det ett annat, bÀttre sÀtt att lösa det hÀr trafikproblemet:
IstÀllet för att bygga en massa vÀg och tunnel, bygger man en transportbana för bilar, i huvudsak ovanför nuvarande E4. Man kör upp bilen pÄ en plattform som sedan hissas upp drygt 5 meter till en balk. En drivvagn inne i balken transporterar bilen till önskad avfart, dÀr den hissas ner igen. UngefÀr som en travers. En sÄdan hÀr anlÀggning blir betydligt billigare Àn den föreslagna förbifarten. Dessutom Àr den mer anvÀndbar för dom som skall till olika delar av Stockholm, inte bara för dom som skall köra förbi. Eftersom plattformarna kan köras med korta avstÄnd emellan blir kapaciteten hög, motsvarar minst tre vanliga vÀgfiler. Men den funkar inte för den tunga trafiken, som dock fÄr bÀttre utrymme pÄ den befintliga vÀgen. Det blir ocksÄ olycksfritt, och en stund för bilförarna att vila och frÄn sin upphöjda position se pÄ utsikten över Stockholm. Trevligare Àn att köra i en tunnel.
Man kan Àven samtidigt ha kabiner för persontransport pÄ den hÀr banan. SÄdan transport kan ocksÄ ersÀtta pendeltÄgstrafiken om man bygger grenar till nuvarande pendelstationer. DÄ slipper vi ocksÄ den dyra Citytunneln.

Barn och arbete

Jag tror att idag Àr det inte mÄnga barn som fÄr/kan vara med och se nÀr vuxna arbetar. Att göra det Àr nÄgot som jag tror kan vara ganska viktigt. NÀr jag sjÀlv var barn tyckte jag om att se vuxna i arbete.
Min pappa jobbade pÄ kontoret pÄ ett tegelbruk. De fÀrdiga tegelpannorna kördes i en liten lastbil till lastkajen vid jÀrnvÀgsstationen. Jag cyklade ofta dit och tittade pÄ nÀr de bÄda mÀnnen i bilen, för hand lastade över tegelpannorna till jÀrnvÀgsvagnen.
Ibland tittade jag pÄ eldarna som slÀngde ner ved i ugnarna. PÄ vintrarna brukade nÄgra luffare flytta in dÀr ovanpÄ ugnarna, det var ett varm och gott stÀlle, och dÀr var gott om plats. Och sÄ brukade jag Äka med i lastbilen som körde ut till lertaget och titta pÄ paternosterverket (en grÀvmaskin med en massa skopor pÄ ett band som gÄr runt ett hjul i vardera Ànden, sÄ att nÀr de fulla skoporna gÄr upp, gÄr de tomma ner) som grÀvde upp leran och lastade pÄ bilen.
NÀr jag var i runt 6-ÄrsÄldern brukade jag och min lekkamrat Äka med timmerfororna en bit upp i skogen tills mi mötte en annan fora pÄ vÀg till sÄgverket med timmer. NÀr slÀden var tom, var det hÀrligt nÀr hÀsten hade god fart. Vi brukade titta pÄ vid det lilla sÄgverket ocksÄ.
Mina egna barn var ibland hos mig pÄ mitt jobb. Eftersom jag ritade hus, gjorde dom det ocksÄ. RÀtt ofta var dom med mamma, som jobbade pÄ ett litet bibliotek. Men att titta pÄ nÀr nÄgon utanför familjen jobbade blev det inget tillfÀlle till.
Timmerfora

SmÄ grodorna

SmÄ grodorna Àr lustiga att se!

Socialt nÀtverk i lÄngsam takt

Dawdlr Ă€r ett annorlunda socialt nĂ€tverk, eller kanske blogg. Det uppdateras tvĂ„ gĂ„nger om Ă„ret, och man gör sina inlĂ€gg genom att skicka ett gammaldags vykort dit med snigelpost (sĂ„ ingen dator behövs för att “skriva”, bara för att lĂ€sa).
Vykort

HÀlsorÄd i DN

DN Vetenskap idag kommer med aktuella hÀlsorÄd. Nu Àr fettet inte farligt lÀngre, paleodiet rekommenderas, viktminskning sker lÀttast genom att minska kolhydratintaget och sÄ förstÄs behöver kroppen fÄ röra pÄ sig ocksÄ.
För flera Är sedan mejlade jag Karin Bojs med anledning av en artikel om sÀdesodlingens uppkomst och pÄpekade att det nog inte var sÄ bra med sÀdesprodukter sett ur ett evolutionsmedicinskt perspektiv. Jag fick ett mycket avfÀrdande svar.
Tiderna förĂ€ndras och vindarna Ă€ndrar riktning…

Vitaminer och mineraler

Behöver du fĂ„ i dig vitaminer och mineraler? Är frukt bĂ€st eller grönsaker? Nej, se hĂ€r vad som innehĂ„ller mest! (Den som Ă€ter lever fĂ„r C-vitamin)

Bubbles&Beams pÄ Animotion

Min/SIKAs video Bubbles&Beams skall visas pÄ en festival för animerad film imorgon lördag. Kul att dom tyckte den fick vara med.

En ny folkbil

Nano heter en ny bil frÄn indiska biltillverkaren Tata. Den skall kosta ungefÀr 16000 kr frÄn fabrik sÀgs det. Som jag ser det Àr den en blandning av Hundkojan (storlek, instrument centralt, smÄ hjul ett i varje hörn), Lillcittran (tvÄ cylindrar) och Folkvagnen (utseende, motorn bak).
Motor pÄ 33 hÀstkrafter Àr vad Hundkojan och Renault 4 hade, sÄdana har jag kört mÄnga tusen mil. Det rÀcker alldeles utmÀrkt med en sÄ liten motor. Tata Nano skall dra runt kvartslitern per mil. Det Àr hÀlften av vad mina bilar behövde. Och det Àr mindre Àn vad en motorcykel drar, sÄdan som indierna Äker hela familjen pÄ.
VÀrlden behöver kanske inte fler bilar i dagslÀget, men om Indiens (och Kinas) folk skall skaffa bil, sÄ blir det Ätminstone lindrigare med en sÄn hÀr bil.

SÄdant vÀrmer

PĂ„ Yahoo-gruppen “PRT-info” dök det hĂ€r meddelandet upp igĂ„r:

Best PRT animation I’ve seen.
This animation video, titled “Bubbles and Beams - a convenient future” was developed by the Swedish Institute for Transportation and Communication Analysis; it illustrates several transportation activities involving PRT.

Tack för det! Att ha fÄtt chansen att göra nÄgot som blivit sÄ uppskattat (det hÀr Àr lÄngt ifrÄn den enda beröm jag fÄtt för animeringen) Àr ett jÀtteviktigt glÀdjeÀmne för mig. Det hjÀlper mig att hÄlla humöret uppe, trots min kropps gradvisa försvagning.

MatrÄd för 2008

Jag har försökt hĂ„lla mig underrĂ€ttad om vad som Ă€r nyttig mat i ett decennium vid det hĂ€r laget. Eftersom jag efterhand skaffat mer kunskaper och erfarenheter, har jag under tiden modifierat mina rekommendationer. Vad jag nu vill beskriva Ă€r ett försök att “koka ner” rĂ„den till bara det allra viktigaste:

1. Var mÄttlig med kolhydrater, undvik snabba kolhydrater.

Det som inte Àr bra, Àr framför allt att att insulinet ökar nÀr man Àter (snabba) kolhydrater. Insulinet fÄr fettcellerna att lagra fett av blodsockret. Dessutom Àr insulinet ett tillvÀxthormon som har viss likhet med anabola sterioder, och kan stÀlla till sattyg i kroppen om det Àr för mycket av det.
TÀnk pÄ att stÀrkelse (potatis, bröd mm) genast omvandlas till glukos i kroppen. En sockerbit dÀremot blir bara till hÀlften glukos, resten till fruktos, som levern tar hand om (men som lÄngvarit kan leda till högre insulin pÄ annat sÀtt).
Ät framför allt vĂ€xtdelar ovan mark. Var mycket mĂ„ttlig med frukt (hĂ€r har jag gjort alldeles fel tidigare, resulterande i bukfetma).

2. Se till att fÄ tillrÀckligt med lÄngkedjade omega3-fetter och minimalt med omega6.

Omega3 minskar inflammationer, omega6 ökar inflammationer. Detta pÄverkar kroppen pÄ flera olika sÀtt.
Ät mat frĂ„n havet minst 3 ggr/vecka, sill, makrill, kallvattenfiskar. Ät inte andra vĂ€xtfetter Ă€n rapsolja, olivolja, kokosfett, palmolja. Aldrig margarin (en ref. till) . Mjölkfett bör vara ekologiskt. Odlad fisk Ă€r tveksamt, den Ă€r ofta uppfödd pĂ„ omega6-rikt foder.

3. Se till att Àta mat med antioxidanter.

Finns famför allt i vÀxter med fÀrg.

4. Var inte rÀdd för mÀttade fetter.

Rekommendationerna vi fÄtt om mÀttade fetter Àr helt enkelt fel, dom Àr baserade pÄ forskningsfusk, men Àr anvÀndbara för matindustrin, precis som rekommendationerna att Àta mycket kolhydrater.
Ekologiskt smör Àr tidernas bra fett, Bregott ocksÄ. Kokos Àr kanske det allra bÀsta fettet, det Àr helt stabilt och behöver alltsÄ inte oskadliggöras av antioxidanter i kroppen. TyvÀrr Àr det inte sÄ lÀtt att fÄ tag i kallpressat kokosfett. Det som finns i vanlig butik har genomgÄtt en del processer, jag vet inte vad det innebÀr. Men Àt hel kokosnöt, det Àr bÀsta godiset.
VÀlj alltid mjölkprodukter med högsta fetthalten - fettet Àr den del av mjölken som passar vÄra kroppar bÀst.
(Referenser)

Diabetes

PĂ„ DNs vetenskapssida idag skriver man om de viktigaste vetenskapliga framstegen under 2007. PĂ„ första plats handlar det om gener som ger anlag för olika sjukdomar, bl a diabetes. En svensk forskare, Leif Groop, som Ă€r inblandad i detta sĂ€ger: “Drömmen Ă€r att vi skall kunna göra nya mediciner som botar typ2-diabetes. Det Ă€r klart att det vore Ă€nnu bĂ€ttre att Ă€ndra hela den vĂ€sterlĂ€ndska livsstilen, men mĂ„nga dör i vĂ€ntan pĂ„ att det skall ske.”
Men det Àr ju faktiskt fullt möjligt för var och en enskild att Àndra Ätminstone en del av livsstilen. Det som fattas Àr kunskap och mod, mod att gÄ emot vad som hittills sagts om vad man bör göra för att undvika/bota diabetes, att gÄ emot de krafter som strÀvar Ät fel hÄll.
Vilka Àr det som tjÀnar pÄ att ge oss miljö-förutsÀttningarna att fÄ diabetes? Jo matindustrin! Det Àr i deras intresse att framstÀlla och sÀlja sÄdant som lockar att Àta, men Àr billigt att producera. SÄdant som ger vinst.
Vilka Àr det som direkt tjÀnar pÄ att vi fÄr diabetes? Jo lÀkemedelsindustrin! DiabetesvÄrd Àr lönsamt, och i de flesta fall Àr det inte kunden (den sjuke) sjÀlv som betalar. Har man hittat en sÄ sÀker och bra inkomstkÀlla, slÀpper man inte den ifrÄn sig i första taget. (Trodde du att lÀkamedelsindustin jobbar ideellt? Ha ha!).
DĂ€r sitter nu diabeteslĂ€kare och dietister som gisslan och agerar “nyttiga idioter” och skriver ut recept, istĂ€llet för att rekommendera livsstilsbyte. Dock skall sĂ€gas att kanske en del av utgĂ„ngspunkten för detta Ă€r medvetenheten om att för de flesta patienter Ă€r det svĂ„rt att byta livsstil. Man Ă€r van att Ă€ta och leva pĂ„ ett visst sĂ€tt, och ofta Ă€r de yttre ramar man har att följa, svĂ„ra att Ă€ndra eller bryta. Det Ă€r hĂ€r den enskildes kunskap kommer in, den kan ge tillrĂ€cklig styrka för att bryta ett dĂ„ligt mönster.
För att du, min kÀre lÀsare, skall fÄ lite mer kunskap om det hÀr, rekommenderar jag att lÀsa en ny blogg, Àven de sidor som den lÀnkar till. Det Àr en chans för dig att undvika framtida diabetes, utan att vÀnta pÄ mirakelmediciner.

Farliga klippor


Dags att lÀtta upp bloggen med en bild. Det hÀr Àr en kombination av ett foto jag tog i vÄras och en bild skapad helt i datorn.
Klicka pÄ bilden (eller hÀr) för att se den i större format!

470

… döda i trafiken hittills i Ă„r, skriver DN. Hur mĂ„nga skadade med men för livet? Det Ă€r priset vi fĂ„r betala, eller snarare dom som berörs direkt av olyckorna. Olyckor som till stor del Ă€ndĂ„ Ă€r förvĂ„llade av slarv, dĂ„ligt omdöme och alkohol mm.
Antag att 470 personer dött av terrorattacker i Sverige i Är! DÄ hade det varit annat ljud i skÀllan, och stora insatser. Skulle man se lika allvarligt pÄ trafikolyckorna, hade det nog handlat om rÀtt rejÀla inskrÀnkningar i rÀtten att köra bil.
Olyckor vid övergÄngsstÀllen har snarare ökat Àn minskat sedan fotgÀngare fick företrÀde. Det kan vÀl tÀnkas bero pÄ att somliga fotgÀngare inte kollar ordentligt att bilisten verkligen stannar, men det vanligaste lÀr vara att första bilen stannar men inte den andra, som kör pÄ den första. Det betyder att det var en förare som hade för kort avstÄnd, nÄgot som Àr vÀldigt vanligt.
För det Àr egentligen sÄ att den viktigaste trafikregeln Àr att inte köra pÄ nÄgot eller nÄgon alls. Och dÄ mÄste man anpassa fart mm efter det. Ta till exempel en gata med en rad parkerade bilar. Ett barn kan rusa ut mellan tvÄ bilar. För att klara den situationen kan man nog inte köra fortare Àn 20 km/tim skulle jag gissa. Det betyder att 99% av alla bilister idag chansar pÄ en sÄdan gata. I sjÀlva verket Àr bilismen nÀst intill omöjlig som den ser ut idag.

Jul - Àr det kul?

Annandag jul. Jag har inget sÀrskilt jag mÄste göra. Dagen Àr fri för vad jag vill. SjÀlva julen klarade jag av reda pÄ julafton. Det var bra och roligt att trÀffa mina anhöriga, och det var juligt och fint och traditionellt. Men för min del mÄste det inte vara just pÄ det viset och just pÄ den dagen.
SÄ visst Àr det kul med jul pÄ sitt sÀtt, men det kan vara skönt att slippa ocksÄ.

Nya ordlistan: Ekorrlogik

“Ekorrlogik” Ă€r nĂ€sta som ekologi, men inte riktigt. Ekorrlogik Ă€r mer Ă„t det filosofiska hĂ„llet.
Det vanligaste exemplet pĂ„ ekorrlogik Ă€r “Den som spar, den har”, ett annat Ă€r “hoppet Ă€r det man lever pĂ„, utan det faller man platt till marken”. “Svansen styr” Ă€r ocksĂ„ ett ekorrlogiskt grundbegrepp.
Att sitta i en gran och hoppa frÄn tallegren Àr en ekorrlogisk kullerbytta som kan resultera i att man stöter sitt lilla ben.
Ekorrlogik (bilden har “Exfordy” tagit)

Skinka och gröt

Till jul hÀr i Sverige Àter de flesta skinkan först, sen risgryngröt.
Japanerna Àter risgrynsgröten först och tar Skinkansen
:-)
God Jul!

Min stol

NÀr jag startade mitt företag VisuLogik (synliggörande av det tÀnkta) 1989 sÄ var en bra arbetsstol det första inventariet jag skaffade. Jag ville ha en rjÀl och bra sÄdan, och jag hade lite kontakt pÄ Edsbyverken sÄ jag köpte en stol dÀr, den har jag sedan anvÀnt i alla Är. Den har blivit lite sliten, sÄ jag har klÀtt om den (satt pÄ överdragklÀdsel).
Nu har jag nyligen bestÀmt mig för att avsluta företaget vid Ärsslutet. Tydligen har stolen kÀnt av mina tankar, för nyss gick den sönder. Mekanismen för att reglera ryggtödets lÀge framÄt-bakÄt lossnade. Jag har gjort en provisorisk ihopsÀttning, sÄ att jag kan anvÀnda stolen ett tag till, men jag fÄr inte rÀtt sittdjup, ryggstödet Àr för lÄngt fram. Och jag behöver faktiskt stolen Ànnu en tid. Jag anvÀnder den ju privat numera.
SÄ det Àr nog dags för ett IKEA-besök, det fÄr bli en billigare stol den hÀr gÄngen.

Trafikdöden

Årets dödsolyckor i trafiken Ă€r fler Ă€n föregĂ„ende Ă„r. NTF pekar pĂ„ att bl a hastighetsgrĂ€nser inte Ă€r rĂ€tt satta. Och visst skulle dödsolyckorna kunna reduceras mycket om deras förslag till Ă„tgĂ€rder genomfördes. Men man fĂ„r inte glömma bort alla som skadas och fĂ„r men för resten av livet. Det Ă€r mĂ„nga fler, och den samhĂ€llsekonomiska förlusten kan vara stor.
Men det finns en annan faktor inblandad ocksÄ. Det Àr sjÀlva instÀllningen till bilar och trafik. Vi accepterar pÄ nÄgot sÀtt att det blir olyckor i trafiken. Hade 500 personer dött av terroristdÄd i Sverige under 2007, hade det varit ett annat ljud i skÀllan, och extrema ÄtgÀrder satts in. Det Àr dags att Àndra attityd till trafiken. VÀgar och gator Àr ingen lekstuga och bilar skall anvÀndas för nödvÀndiga transporter, inte penisförlÀngare. Det behövs inga hundratals hÀstkrafter. En bil behöver inte kunna köras i mer Àn 90 km/tim, det Àr bÀttre att den drar mindre brÀnsle. Det Àr ingen mÀnsklig rÀttighet att fÄ köra bil hur mycket som helst.

KöttfÀrs och nyttiga idioter

LĂ„t mig gissa att det inte Ă€r ICA-förestĂ„ndarna sjĂ€lva som packat om köttfĂ€rsen. Det Ă€r de anstĂ€llda som fĂ„tt order om att göra det. Det betyder i sin tur att dessa anstĂ€llda Ă€r rĂ€ddare om sitt jobb Ă€n sitt anseende. Dom har blivit “nyttiga idioter“.
Att alltid handla sĂ„ att man kan se sig sjĂ€lv i en spegel och sĂ€ga: “Detta Ă€r en hederlig, ansvarsfull och Ă€rlig person, som alltid stĂ„r upp för det han anser rĂ€tt” Ă€r ingen enkel sak, det Ă€r en oerhörd utmaning. Men man kan göra sitt bĂ€sta.
Jag har haft turen att inte hamna i en “nyttig idiot-situation” i mitt arbete. Men jag har funderat över vad som skulle hĂ€nt. Jag inbillar mig att jag hellre hade blivit utslagen och hemlös, Ă€n att böja mig för en order jag uppfattar som fel. Men som familjefar hade jag ett ansvar för mina barn ocksĂ„, kanske jag dĂ„ tummat pĂ„ min heder.
Minns “fĂ„ngen pĂ„ fyren“! Han hade nog inte stĂ€llt upp pĂ„ ompacketering.

Mobbad

Fortfarande, efter nÀra 60 Är, hÀnder det att jag drömmer mardrömmar som har att göra med den mobbning jag utsattes för de första 4-5 Ären i skolan. Och det var ÀndÄ inte sÄ svÄrartade mobbningar. Det Àr mest förnedringen det handlar om. Direkt fysiskt vÄld handlade det inte om för min del, bortsett frÄn en del provocerande slag. Och jag tyckte vÀl inte pÄ den tiden att det var sÀrskilt allvarligt. Det var vÀrre för min yngsta bror, han hade ont i magen pÄ mornarna nÀr han skulle gÄ till skolan. Jag minns bara att jag pratade med min pappa om det en gÄng, och han gjorde inget mer Àn lyssnade och var allmÀnt förstÄende, men det kan ha varit pÄ tapeten fler gÄnger.
Ibland funderar jag över vilka andra spÄr (Àn mardrömmar) mobbningen satt i min personlighet. Det finns sidor hos mig som jag inte tycker om. Egentligen Àr jag rÀtt folk-ilsken djupt dÀrinne och tycker inte om att man inkrÀktar pÄ mig pÄ minsta vis. Jag har ibland stora problem med folksamlingar och trÀngsel, ibland pÄ grÀnsen till panik. Mobbningen gick ofta ut pÄ att jag inte ville slÄss och var liten och klen. Det var dom som var nÄgot Är Àldre som mobbade mig, sÄ jag hade i vilket fall ingen chans att ge igen fysiskt.
Jag har alltid gÄtt min egen vÀg, inte bara gjort som alla andra. Jag vÀrderar saker pÄ mitt eget sÀtt, vad jag tycker Àr rÀtt och fel. Jag kan tÀnka mig att en sÄdan person drar pÄ sig mobbning, man utmanar ju konformisternas underkuvelse.
NÀr jag skriver det hÀr kommer de gamla kÀnslorna upp. Fy fan vad jag hatar dom som gjorde det. Vad jag helst av allt skulle vilja Àr att sÀtta en riktigt hÄrd knytnÀve i ansiktet pÄ dom. Nej, jag vill se dom krÀlande i dyn, förnedrade sÄ som jag blev. SÄ hemskt funkar det, att man vill hÀmnas.

Slut pÄ obligatorisk is i Facebook

Ja, som det ser ut sĂ„ finns det is pĂ„ bilden (det kan vara skönt med nĂ„got svalkande ibland). Men ibland vill man slippa is. SĂ€rskilt i Facebook dĂ€r man fick ett obligatorskt “is”. Te ex “Hans is skall till stan idag”. Nu Ă€r det frivilligt!
Vad man nu skall med Facebook till? Det Ă€r inget annat Ă€n ett jĂ€ttelikt skavallerstĂ€lle, dĂ€r alla skall veta allt om alla. Det enda roliga Ă€r att man hittar en ller annan gammal bekant och skriver “det var lĂ€nge sen”. Resten Ă€r bara strunt.